Liamismen

Krävs en Anka för att hitta rätt

2009-09-16T13:21:00.003+02:00

Jag har skrivit om det många gånger förut, vägen till lyckliga förhållanden är inte jämställdhet utan tvärtom polarisation mellan man och kvinna. Människans sexuella selektion har gjort att män och kvinnor attraheras av distinkt olika saker. Att söka sig mot en slags könlös mittpunkt och samtidigt bevara spänningen mellan man och kvinna är dömt att misslyckas.

"USA var från första stund mitt hemland. Här finns ingen jantelag. Här tillåts kvinnor vara kvinnor och män män. Det var så skönt att komma till ett land där män vet hur man beter sig mot en kvinna.", skriver hemmafrun Anka på Newsmill (Aftonbladet). Hon har vågat prova något annat och insett att hon är mycket lyckligare i en sådan relation. Däremot är kanske inte analysen av varför det är så klockren:

"Amerikanska män vet hur man uppvaktar en kvinna. De är väldigt romantiska och köper dyra presenter."

Detta är dock bara ett symptom, inte underliggande orsak. Om en man började köpa presenter och grunderna till attraktion inte fanns där skulle han bara bli patetisk. Mannen måste först och främst demonstrera intellektuellt och emotionellt oberoende, vara en vägledare och ge känslomässigt beskydd.

"I gengäld får de kvinnor med stil. Som hemmafru ska du ställa upp på alla sätt, du ska alltid var snygg och välklädd. Sexuellt är det kvinnans skyldighet att se till att mannen är tillfredsställd, gör hon inte det får hon skylla sig själv om han är otrogen."

Här kan jag inte annat än hålla med. För en man är det en väldigt stor uppoffring att leva i ett förhållande om han inte har fri tillgång till sex med en attraktiv kvinna, medan en kvinna får ut mycket mer av det hon söker i förhållandet i sig. Förvisso är det i grunden upp till mannens beteende om han får så mycket sex han vill, och om kvinnan fortsätter att anstränga sig för att vara attraktiv, men jag håller med om att kvinnor som slutar anstränga sig och förväntar sig en man som prioriterar blöjbyten framför sex får skylla sig själv. Det omvända gäller naturligtvis också. Men man måste komma ihåg att män attraheras mycket mer av fysiska företräden och kvinnor av beteende.

"Sedan har vi papporna. Svenska pappor är tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet. En riktig amerikansk man får panik om han är ensam med barnet i mer än 20 minuter. Amerikanska pappor lagar inte mat och stryker inte, de jobbar och försörjer sina familjer."

Rejäl skillnad på topp och medelhastighet

2009-08-22T21:09:00.002+02:00

Enligt en artikel i Aftonbladet, baserat på en artikel i engelsk press, är Theo Wallcott Premier Leagues snabbaste spelare med en uppmätt topphastighet på 36.6 km/h. Om han höll den farten i hundra meter skulle de avklaras på 9.9 sekunder och de gör jämförelser med Bolts världsrekord där han höll en medelhastighet på 37.6 km/h. Problemet är bara att det är omöjligt att hålla sin topphastighet mer än 10-20 meter. I ett hundrameterslopp uppnås den normalt runt 50-60 meter och efter det springer de något långsammare igen. Men framförallt startade Bolt från stillastående vilket gör att han tappar någonstans mellan en halv och en sekund. Bolts sista hundra meter i sitt världsrekord på 200 meter tog 9.36 sekunder; betydligt snabbare än hans världsrekord alltså trotts trötthet. Att han var trött framgår av att den uthålligare Michael Johnson sprang sista 100 metrarna på 9.2 sekunder i sitt världsrekord.

Theo Walcotts topphastighet pekar snarare på en tid runt elva blankt, givet att han tränade upp sin sprintuthållighet. Till hans försvar ska dock sägas att den uppmättes på gräs och knappast är hans egentliga topphastighet då man sällan får 40-50 meter att accelerera ostört på en fotbollsplan.

Hillegren inger mer förtroende än bloggosfären

2009-08-17T16:02:00.011+02:00

Att döma andra människor rättsligt handlar inte om att reagera på sina känslor utan om att väga brott mot straff, därför är det tur att inte bloggosfären har juridiskt ansvar. Rolf Hillegren har fått ta mycket skit efter sitt uttalande om att sex mot kvinnans vilja inte alltid är våldtäkt. Uttalandet tyder i sig på intellektuell integritet. Men framförallt måste man imponeras av att han inte backar trots kritiken. Det är sådana personer rättsväsendet behöver! Han arbetar inte för att vinna andra människors gillande utan står i sanningens tjänst. Idag gör han detta uttalande (Aftonbladet, SVD, Expressen):

– Vad jag menade var ju det fallet där mannen i ett pågående förhållande inte accepterar kvinnans nej samtidigt som hon inte gör minsta motstånd. Där har man ju från visst håll velat att det beteendet ska inrymmas i våldtäktsbegreppet, sa Hillegren.

– Man brukar ju säga att ett nej är ett är nej och det kan jag ju i och för sig hålla med om. Det är naturligtvis ett allvarligt brott mot en gentlemannaregel att inte acceptera det. Men det är inte värt två års fängelse.

Dynamiken mellan man och kvinna är sådan att den kan röra sig i en gråzon mellan njutning och våldtäkt. Kvinnor attraheras av män som tar för sig och den manliga strategin måste ligga nära gränsen för att vara framgångsrik. Nu är det förvisso så att en attraktiv man knappast behöver överträda denna gräns för att få sex, men män som är osäkra på sin attraktionskraft kan hamna på fel sida. Låt säga att de tidigare i förhållandet var som mest åtrådda när de inte frågade utan agerade på sina instinkter. Nu när det senare i förhållandet, utan att varken mannen eller kvinnan förstår varför, inte finns samma sexuella attraktion längre kan mannen tänka: jag måste åtgärda detta genom att ta för mig mer. Men då hamnar de plötsligt på fel sida. De har kopplat ett visst beteende till sin attraktion och inte de underliggande mekanismerna. Eller så är de helt enkelt frustrerade och går tillbaka till tidigare fungerande handlingsmönster i desperation, flätar samman det sämsta från beta-hannens och alfa-hannens världar. Det kan till och med vara så att kvinnan också är frustrerad och uppmuntrar till detta beteende, utan att hon förstår varför. Det kan mycket väl vara så att båda tror att de är på rätt spår för att sedan ångra sig när det blev fel. Det är inte eftersträvansvärt, men inte heller värt två års fängelse.

Många människor tycker känslomässigt dylika fall är våldtäkt, att ett nej är ett nej, och att mannen måste ha koll på kvinnans olika typer av nekanden och ta ett bredare ansvar för den sexuella dynamiken. Men det är vanhttp://www.blogger.com/img/blank.gifligtvis samma människor som inte förstår denna dynamik själva. Framförallt var det inte den känslomässiga definitionen av våldtäkt utan den rättsliga som Hillegren uttalade sig om. Skrämmande många verkar inte förstå skillnaden. Inte ens Madeilene Leijonhufvud, proffesor i straffrätt.

Den ursprungliga intervjun hittar ni här, och här är fortsättningen. Hillegren backar inte utan hävdar att med viss rätt att många anstränger sig för att missförstå. Också han förvånas av Madeleine Leijonhufvuds totala brist på insikt i ämnet. En total brist på analys kan ni få er till bjuds av Malin Wollin och Nationellt centrum för kvinnofrid.

Helt felaktig artikel i Wendela

2009-08-12T14:21:00.004+02:00

Idag hävdar Aftonbladet Wendela att jämställda män blir oftare gifta. Den slutsatsen drar de till att börja med felaktigt från en studie som ska visa att jämställda länder har fler och lyckligare äktenskap. Men tidigare (norska) studier har visat att det är män med hög status inom en population som gifter sig (flera gånger) och får fler barn. Dessutom betvivlar jag studien i sig. Det hävdas att äktenskap är vanligare i jämställda nordiska länderna, men det rimmar illa med den tidigare erfarenhet jag har av ämnet, och Stockholm brukar kallas singelhuvudstaden. Därför kollade jag databasen Wolfram Alfa och kom fram till att det exempelvis är tre gånger vanligare med skilsmässor i Sverige än i Italien (länk). Byt ut "Italy" mot andra länder i länken för att få en bredare uppfattning.

Eftersom detta skulle kunna bero på att svenskar gifter sig oftare kollade jag också upp hur vi förhåller oss där internationellt. I en lista på 27 länder hamnade Sverige sist, Finland näst sist och Norge på tjugotredje plats. Slutsatsen blir alltså att människor i jämställda länder gifter sig mer sällan och skiljer sig oftare. Det rimmar dessutom bättre med tidigare studier som visat att jämställda relationer innehåller mer bråk och oftare leder till skilsmässa. Polariserade relationer är tvärtom vägen till lycka.

Slutet på bondesamhället

2009-08-11T02:01:00.003+02:00

Jag är sedan 15 år vegetarian av flera skäl: ekologiska, etiska och hälsomässiga. Vegetarisk kost är nyttigare, gör ett betydligt mindre avtryck på miljön och kan ses som mer etiskt pga den tveksamma djurhållningen som köttindustrin kräver. Men om to år kan alla dessa skäl vara ogiltiga. Sedan en längre tid pågår försök att odla kött i antingen labbmiljö eller i genmodifierade plantor. I Aftonbladet spekuleras det idag om att det bara är tio år kvar tills detta sätt att framställa kött blir kommersiellt gångbart. Det skulle innebära att forskningen lyckas med det som miljöaktivisterna inte ens rubbat; den klassiska köttindustrin. Det nya sättet att producera kött skulle nämligen vara billigare, effektivare (kräva mindre landareal) men framförallt vara mer etiskt. Om det fanns ett effektivt sätt att odla kött utan att hålla djur skulle snart djurhållningen te sig omöjlig.

Pacus allt annat än aggressiva

2009-07-29T23:30:00.002+02:00

Var bara tvungen att rätta denna artikel i Aftonbladet (var annars) där Pacus beskrivs som "en aggressiv, aktiv fisk, som kräver stora utrymmen för att må bra", efter att ha bitit av fingertoppen på en baby vid ett norskt Zoo.

Pacus är förvisso släkt med pirayor men lever på en strikt vegetarisk kost, förutom ett och annat finger från ett elakt barn.

Skönhet åt kvinnor, makt åt män

2009-07-28T15:35:00.003+02:00

Under klang och jubel uppmärksammar Wendela ett forskningsresultat som visar att sexuell selektion av vackra kvinnor fortfarande pågår, men i detta fall skiter de sig rejält i näven. Resultatet av denna selektion är att kvinnor blir vackrare för varje generation (eller åtminstone att kvinnors skönhet är fortsatt viktig) och det kan ju osa lite girl power. Men det verkliga resultatet av detta är ju att kvinnans skönhet är ett av de viktigaste kriterierna för att hon ska lyckas, något som inte ligger Aftonbladets kvinnosektion lika varmt om hjärtat.

Dessutom har motsvarande studier på män visat att deras status påverkar hur många barn och söner de får; män blir alltså allt bättre på att få status. Män attraherar med sitt beteende medan kvinnor gör det med sitt utseende. Ett högstatuspar får färre döttrar och det är därför inte förvånande att män tjänar mer och kommer fortsätta att göra det. Det som är förvånande är väl snarare att journalister inte kan lägga ihop ett och ett.

Normer är inte maktmedel

2009-07-27T14:24:00.004+02:00

Ett av hbt-rörelsens favoritord är heteronormen, på samma sätt som feministernas ofta menar att samhället domineras av en mansnorm. Med anledning av Pride-festivalen får Tiina Rosenberg möjlighet att rapa dessa ord igen. Hon anses ju vara lite av feministernas chefsideolog så därför jobbade jag mig igenom texten. Förutom vältuggade citat likt de nedan innehöll artikeln namedropping och referenser till utdaterade psykologer som Freud, men ingen röd linje. Den röda linjen är i så fall draget mot att utveckla konspiratioonsteorier:

"Den så kallade heteronormen är en form av social och kulturell dominans som begränsar alla, inklusive heterosexuella. "

Det kallas demokrati.

"Strävan efter jämlikhet mellan olika sociala grupper är en demokratisk nödvändighet"

Den demokratioska nödvändigheten säger snarare att majoriteten styr.

"Shameaktivisterna menade för några år sedan att komma-ut-akten i grunden är en liberal strategi med anpassning som mål. Talet om mångfald låter ju fint ända tills man märker att integration för det mesta fungerar enkelriktat och saknar den ömsesidighet som utmärker en mer lyckosam modell av samvaro."

Återigen; om varje individ ger och tar lika mycket sker en anpassning mot majoriteten. Homosexuella assimileras in i samhället på individnivå. Det är inte ett hinder för demokratin, det ÄR demokratin. När Tiina inser det blir hon utan jobb. Men i en sak har hon åtminstone rätt:

"Det kommer inte att dröja länge förrän diskrimeringsproblemet anses vara löst och då har man nog också tröttnat på hbt-rörelsens jämlikhetskrav."

De flesta människor har nämligen en intuitiv förståelse för demokrati (ett styrelseskick som på inget sätt är det ultimata) som Tiina helt tycks sakna.

Medvetna lögner från vänstern

2009-07-23T15:18:00.003+02:00

Vänstern skriver idag i DN att alliansens politik har ökat de ekonomiska klyftorna mellan könen. Varför detta inte stämmer kan du läsa här.

Jag har sett samma fenomen förut många gånger; politiker som medvetet (det kan inte gärna röra sig om okunskap) blandar ihop nominella och reella värden, eller missförstår andra matematiska regler, för att smutskasta oppositionella partiers politik. Man hoppas helt enkelt att väljarna ska gå på detta (och om man kollar bloggkommentarerna till debattartikeln tycks de ha svalt lögnen med hull och hår). Man hoppas att en lögn ska stödja deras ideologi. Ändamålen helgar medlen. Men när man måste driva fram sin politik med lögner, vad säger det om politiken i sig?

Jag vill omge mig med sanningssägare, inte smutsiga taktiker. Jag vill ha ett samhälle där sanningen bygger upp ideologin, inte tvärtom. Med nuvarande politiska system tycks det inte vara en framkomlig väg, det gallrar helt enkelt fram lögnare, men jag är hoppfull inför den avlägsna framtid jag behandlar i nästa bok.

Ett halvt steg i rätt riktning åtminstone

2009-07-23T14:59:00.003+02:00

En folkpartist skrev idag en debattartikel om jämställdhet, eller snarare om vikten av att låta relationer vara ojämställda.

"Själv är jag väldigt tacksam för att min man sköter vedklyvningen, gräsmattan och skottar/plogar uppfarten . Jag tar hand om maten (inköp och matlagning) och tvätten. Ja, jag vet att vi sköter typiskt manliga/kvinnliga sysslor, men vi trivs med det! [...] Lever vi i ett jämställt förhållande? Frågar du oss så svarar vi ja! Frågar du någon annan kanske de svarar att vi inte gör det. Men jag anser att var och en själv måste svara på denna fråga, ingen annan kan ge svaret."

Den personliga lyckan är således viktigare än statsfeministers mål om exakt kopierade beteendemönster könen emellan. Marknadsekonomi slår planekonomi. Gott så. Men längre än så har tyvärr inte folkpartisten tänkt, insikten tycks fortfarande alldeles ny för henne och har inte spritts till andra delar av hennes världsmodell:

"Jag tror på valfrihet och individens förmåga att se vad som är bäst för henne eller
honom! Men samma lön för samma utbildning och arbete viker jag inte en tum ifrån!"

Kanske att dessa meningar inte går ihop. Om könen inte beter sig identiskt hur kan man då tro eller ens hoppas på att de som slutresultat får samma lön? Precis som det måste stå var och en fritt att fördela sysslor i ett förhållande utan statlig inblandning, måste var och en få förhandla till sig lön efter förmåga.

Alla kvinnor attraheras av kriminella

2009-07-15T17:16:00.005+02:00

Detta är ett ständigt återkommande ämne. Så snart det avslöjas att en känd svensk brottsling får beundrarbrev eller kvinnobesök på anstalten (Denna gång gäller det barnamördaren Anders Englund) så skrivs det dels en artikel (Aftonbladet, Expressen ) om detta, dels följdartiklar ( Aftonbladet, Expressen ) som tar upp hur något sådant kan hända.

I det senare fallet uttalar sig psykologer och diverse andra experter och de har nästan alltid fel efter som de i grunden inte förstår sig på attraktion. Kriminella gör mycket av det som förförare eller naturligt attraktiva män gör. Även om de långt ifrån gör allting rätt så är de mer attraktiva än Svenne Banan.

Man brukar ställa sig frågan varför vissa kvinnor dras till kriminella. Istället borde man fråga sig varför fler inte gör det. Enligt min uppfattning är det främst fysiskt attraktiva kvinnor (som är vana att män fjäskar för dem) och/eller kvinnor med dåligt självförtroende (som står ut med att deras liv rent rationellt blir sämre) som dras till dessa män. Resterande kvinnor undviker en sådan romans av rationella skäl. Men den rena attraktionen finns där i viss grad. På samma sätt som en man som slår en kvinna blir mer attraktiv rent känslomässigt är kriminella män attraktiva eftersom deras umgänge kommer med en KOSTNAD.

Ska präster verkligen prata om unkna sätt att tänka?

2009-07-14T14:35:00.002+02:00

Läste just en artikel där några kvinnliga präster ojade sig över traditionen att bruden under vigseln går in med sin far. Det är ett uttryck för ett patriarkalt samhälle anser de.

"– Det är en unken syn som är främmande för vårt sätt att tänka, säger Annika Borg till aftonbladet.se"

"– Det är en anglosaxisk tradition som bygger på idén att mannen ska fostra och ha ansvar för sin fru och att äktenskapet är en man till man-överenskommelse. Varför ska vi då ha den seden i detta jämlikhetens tidevarv? säger Yvonne Hallin."

Det är märkligt för stora delar av den kristna religionen måste väl anses patriarkal i sådana fall? Det är lustigt att de inte reflekterar över det unkna i att vigas inför en gud. Anledningen till att många ännu gifter sig i kyrkan är ju just traditioner dessutom.

"– Det hade varit fler om jag inte berättat för paren vad det betyder. För jag informerar alltid om vad traditionen står för. Då säger de flesta att de vill gå in tillsammans, säger Yvonne Hallin."

Men hur många hade vigt sig alls om de "uppmärksammats" på vad den kristna vigseln står för? Där är präster inte lika måna om att upplysa sina kunder.

Det kanske vilar en symbolik över att fadern överlämnar bruden till maken, men de flesta kvinnor med detta önskemål har troligtvis bara en bra relation med sin far som bakomliggande skäl. Jag tror inte den symboliken smittar av sig nämnvärt, liksom den kristna symboliken överlag för en klar majoritet endast är kosmetika.

Vi måste inte jobba längre i framtiden, det är en sossemyt

2009-07-14T14:04:00.005+02:00

Jag håller inte med om att vi i framtiden måste jobba allt längre upp i åldrarna för att klara välfärden. Ej heller håller jag med att Sverige behöver arbetskraftsinvandring av detta skäl. Detta har länge varit Socialdemokraternas retorik men aktualiserades nyligen en artikel i Aftonbladet:

"– Ska vi klara välfärden i framtiden måste vi både vilja, kunna och orka jobba en längre tid än vad som sker i dag, säger Sahlin till Aftonbladet."

För det första förstår jag inte hur detta går ihop med en rekordhög ungdomsarbetslöshet, för det andra hur det hänger ihop med den tekniska utvecklingen. Om efterfrågan på arbete är så liten att unga har svårt att komma in på marknaden, vilka problem löser försenad pensionsålder eller arbetskraftsinvandring?

Det är förvisso sant att den demografiska utvecklingen gör att en allt större del av befolkningen är pensionärer (om vi inte importerar unga). Men det är också sant att denna utveckling har pågått i hundratals år i den industrialiserade världen och att den inte förhindrat tillväxt för det. Det är tvärtom tillväxten som möjliggjort denna utveckling. Att då försöka bevara tillväxten genom att ge människor mindre fritid blir omvänt.

Socialdemokraterna anser att det är en långsiktig lösning att importera arbetskraft för att kunna försörja de äldre, men dylika resonemang har alltid kommit på skam i historien. Det är samma tankesätt som får den afrikanske bonden att skaffa många barn och leder på längre sikt bara till fattigdom.

I Sverige har sedan en tid tillbaka barnafödandet understigit dödstalet och nettoproduktionen av medborgare hade varit negativ om det inte vore för invandring (en sådan måste ske av empatiska snarare än påstått ekonomiska skäl). Men det är inte ett problem att befolkningen krymper, på många sätt är det en fördel. Det är inte heller något magiskt med att vi passerar den punkt där befolkningspyramiden byter utseende och blir upp-och-ner-vänd. Det är en utveckling som pågått länge och möjliggjorts av industri och informationssamhällets ökade automatisering. I ett sådant samhälle innebär ökad befolkning endast fler att försörja eftersom det finns vissa naturresurser som är begränsade.

Socialdemokraternas långsiktiga tänkande är ett framtida problem.

Författare i framtiden

2009-07-13T14:25:00.004+02:00

Det ligger i tiden att diskutera framtiden. Med bättre teknik tycks inte längre gamla format och distributionssätt hållbara. Det är exempelvis uppenbart att CD-skivorna gjort sitt som lagringsmedia, de har fått ge vika för hårddiskar och flash-minnen och det känns lockande att extrapolera denna utveckling även till andra områden. Hur ser exempelvis framtiden ut för ett av världens äldsta lagringstekniker, boken?

Det är en fråga man idag ställer sig på Bokhora och jag tänkte bidra med min subjektiva vinkel som författare. Inte heller jag tror att man i framtiden kan leva på att sälja pappersböcker. Det kan tyckas synd. Förvisso föredrar jag som konsument ljudboksformatet, men det är på ett sätt mer tillfredsställande att publicera en tryckt bok eftersom den utgör en fysisk manifestation. Känslan av att ha åstadkommit något blir större. Men egentligen är det inte den känslan som är den viktiga för den kreativa processen. Ej heller den förvisso angenäma dito att dra in pengar på sitt intresse (även om de knappt räcker till en billig fylla).

Som påpekas i Bokhoras blogginlägg är kanske även pengar på utdöende. Kapitalismen har tjänat oss väl men i takt med att maskiner tar över producentrollen måste vi gå över till något annat eftersom pengar då inte längre är ett bra mått på prestation.

Men det kommer fortfarande finnas ett värde i att skriva bra berättelser påstår jag eftersom den mest grundläggande drivkraften finns kvar. Mänsklighetens verkliga hårdvaluta är inte guld eller pengar utan andra människors uppskattning. Jag tror tvärt om att litteraturen kommer bli bättre i den post-monitära eran eftersom detta mått kommer sålla ut mycket av den litteratur som enbart syftar till att tjäna pengar. Det är inte ens idag det renaste sättet att mäta prestation på.

Män och kvinnor gör olika val

2009-07-13T13:28:00.007+02:00

Läste en klassisk feministosande debattartikel i SVD idag. De sade sig jobba för ökad jämställdhet men deras agenda var uppenbarligen att öka kvinnors makt. Deras dans kring denna dolda agenda gjorde hela artikeln luddig och menlös. Det bekymrade dem inte att två tredjedelar av de som studerade på högskola var kvinnor (särskilt med tanke på att titeln var "Högskolan är inte jämställd"), det som oroade var att detta övertag inte omsattes i kvinnliga professurer. Det bekymrade dem inte att kvinnor som utsatts för negativ särbehandling vid intag till veterinärutbildningen fått rätt i domstol, de oroade sig istället för att denna dom skulle få rättspraxis så att kvinnor inte skulle kunna kvoteras in på andra utbildningar fortsättningsvis.

Debattörerna hävdar att snedfördelningen mellan könen (då syftar de till den manliga dominansen bland professorer) inte kan vara ett resultat av fria val, utan att stödja detta med argument. Men eftersom jag har viss insyn i den akademiska världen vet jag att detta inte är sant. Många kvinnor som påbörjar doktorsexamen hoppar av eftersom denna värld inte är någonting för dem. De upplever att de inte får tillräckligt stöd, men att doktorera är ett led i att bli en självständig forskare. Kvinnor kommer från en miljö (svenska högskolor) till en miljö där de plötsligt missgynnas. Men att de missgynnas beror inte på maktstrukturer utan på forskarvärldens natur, där kreativitet och självständighet gynnas. Kvinnor är i regel betydligt mer beroende av socialt stöd och har därför svårt att förverkliga sig själva i forskarvärlden, så kommer det att förbli.

Vidare nämner inte debattörerna att den kvinnliga dominansen på högskolor är ett relativt modernt fenomen och att professorer normalt har 20-30 års akademisk karriär innan de får sin titel. Den tilldelas inte heller främst på politisk basis utan grundar sig på prestation. Forskarvärlden är kall i detta avseende; prestera eller försvinn. Inte många kvinnor trivs i den pressen och jag anser det troligt att fria val ligger bakom nuvarande könsfördelning.

Debattörerna tillhör den kategori som gärna talar om dolda strukturer och vikten av att de synliggörs. Skrämmande då att de tror sig (i bästa fall) jobba för ökad jämställdhet när de så uppenbart bara vill öka kvinnors inflytande, särskilt som de är "ordförande respektive huvudsekreterare för regeringens Delegation för jämställdhet i högskolan".

Edit: Här äntligen en debattartikel i Sydsvenskan som är inne på samma spår. Kolla också in Tanjas (en av artikelförfattarna) blogginlägg.

Naturen rår inte om sitt öde, endast människan

2009-07-12T16:26:00.007+02:00

Med anledning av en nyutkommen bok tar DN (eller här) upp Gaia respektive Medeahypotesen idag. Den första går ut på att livet självt skapar optimala förutsättningar för fortsatt liv och är därför populär bland trädkramare utan insikt i evolutionens mekanismer. Lämnar vi bara Naturen åt sitt öde så ordnar sig allt (Liksom en fri marknad är det sant i liten skala, men inte alltid i stor). Medeahypotesen säger istället att allt liv strävar efter att kortsiktigt maximera sin genetiska spridning och att det inte kontrollerar vad som händer över längre sikt. Istället för att skapa optimala förutsättningar för fortsatt liv konkurrerar arter ut varandra och förändrar ibland förutsättningarna för liv på Jorden till den grad att de konkurrerar ut även sig själva. Evolutionens historia har flera exempel på när livet (i en vidare mening) genom alltför framgångsrik spridning nästan förintat sig självt. Parallellen till människans framgångar idag är slående. Men det finns dock en skillnad. Evolutionen har gett oss förmågan att planera och därför också att mer långsiktigt värna spridningen av mänskliga gener. Den unika förmågan bör vi värna, där har åtminstone trädkramarna en poäng.

Förtydligande om varför vi har sex

2009-07-12T16:07:00.005+02:00

I Expressen fanns idag en kort artikel som presenterade en vetenskaplig "nyhet", skälet till varför vi människor och så många andra högre djur har sex. Det är kul att det har börjat bli mer av denna vara i dagspressen, men synd att artiklarna så ofta är felaktiga eller otillfredställande korta (pun intended).

Denna var förvisso inte felaktig förutom det faktum att teorin som presenterades har några år på nacken nu och är väl utredd. Nyheten låg i att den nu fick ytterligare stöd. Så varför har vi då sex?

Jag skrev om det i Järvlöpan, och många har skrivit om det förut: Högre djur lever så länge och har så glest mellan generationerna att de inte kan anpassa sig lika snabbt som de parasiter och virus som lever av dem. Om även vi skulle föröka oss med kloning skulle stora deklar av populationen vara i princip identisk och ett lätt mål för de snabbare parasiterna. Sex behövs för att det skapar genetisk variation som försvårar spridningen mellan individer.

Detta är troligen det bakomliggande skälet, sedan har sex och sexuellt urval gett många andra fördelar (eller åtminstone förändringar) i det liv vi lever och har tillåtit en differentiering mellan könen. Bland annat säger en rätt färsk teori att sexuell selektion ligger bakom människans välutvecklade hjärna.

Varför män inte kan göra en klassresa sängvägen

2009-07-12T15:41:00.003+02:00

Nyligen publicerades nyheten att rika får söner och fattiga får döttrar i Aftonbladet. Det är dock ingen större nyhet utan har varit känt ett tag och är en allmän strategi bland däggdjur. Vid goda tider föds hanar, i dåliga föds honor. Anledningen är att flickor (sedemera kvinnor) nästan alltid får 2-3 barn medan pojkar (sedemera män) kan få hundratals eller inga alls. Mannens status är viktig för hur många barn han får medan den hos kvinnor är helt oviktig. För kvinnor är fertilitet och skönhet mycket viktigare. En konsekvens av detta är exempelvis att kvinnor gifter sig uppåt och antar samma status som den man de äktar medan män inte kan göra en klassresa sängvägen. I grunden är detta alltså inte en social konstruktion. Även ett fattigt par kan således sprida sina gener väl om de råkar få en dotter. Detta är så viktigt att avkommans kön regleras hormoniellt.

I artikeln anger de som tänkbar mekanism för detta att flickfoster är livskraftigare och mer sällan leder till missfall. Jag antar att de grundar det på att testosteron är en belastning för immunförsvaret, men är missfall verkligen spå vanliga att de nämvärt kan påverka statistiken? Jag tror då mer på att det är genom mannens sperma som detta regleras. Dels är det "könet" på sperman som avgör könet på fostret, dels är det ju mannens status som går i arv (och därför bör reglering ske hos mannen). Det är således heller ingen slump att män i alla tider har sett söner som ett tecken på deras egen manlighet.

Tystnad nu allmän politisk taktik

2009-07-10T14:42:00.004+02:00

Jag har sett det hända val efter val, sossarna går till val på tystnad och vinner. Taktiken går ut på att inte ta ställning och skjuta upp beslut till en framtid där opinion eller andra yttre omständigheter gör att beslutet fattar sig självt. För att komma till makten är politikerna alltså beredda att avskriva sig den. Istället för att ta ställning tillsätts utredningar i väntan på tydliga oppinionsvindar. Från och med förra valet måste man tyvärr konstatera att även borgarna anammar samma taktik och att den numer är regel än undantag i Sverige. Det handlar snarare om att inte stöta sig med någon del av väljarkåren än att locka dem att byta åsikt, att rida på redan uppmäta vågor än att själv skapa dem.

För mig är det uppenbart att det beror på hur det politiska systemet är uppsatt: det är helt enkelt den enda möjligheten att bli vald så länge taktiken inte genomskådas av en majoritet och partierna har till uppgift att fånga in så många som möjligt. Detta ska jag skriva om i ett separat blogginlägg, här tänkte jag belysa själva taktiken med ett konkret och aktuellt exempel: Kärnkraften.

I ljuset av den förvisso tveksamma men för media och politiker reella sanningen att alla medel är tillåtna i bekämpningen av klimathotet är det uppenbart att Sverige måste bygga ut kärnkraften. Politikerna tävlar i att vara klimatsmartast oavsett konsekvenser i övrigt. Undantaget är om det drabbar deras chanser att bli omvalda och därför nämner de (opposition såväl som regering) inte att deras kalkyler av en övergång mot icke-fossila bränslen till stor del balanseras av utbyggnad av svensk kärnkraft. Detta trots att exempelvis Socialdemokraterna officiellt inte tagit ställning i kärnkraftsfrågan och miljöpartiet är emot utbyggnad.

Man anser sig alltså sitta på en lösning på problemet men att medborgarna inte är redo för denna.

Varför pseudonym?

2009-07-07T15:51:00.003+02:00

Varför skriver man under pseudonym, undrar SVD?

Därför att det också finns en poäng med att låta saker vara osagda.

Korkad undersökning och debattartikel i Aftonbladet igen

2009-06-30T20:16:00.003+02:00

Detta är helt klart det dummaste jag läst på ett tag. Artikelförfattarnas (Ren Idrott) två huvudpoänger är helt enkelt felaktiga. Man bedrövas över att 70% av killarna i åldern 15-25 år inte anser att kosttillskott är doping. De borde vara glada, det är ju nämligen sant och visar att kommande generation har bättre koll än nuvarande i detta avseende. Kosttillskotten som åsyftades var kreatin, multivitamin, proteinpulver och liknande. Detta fick de till att "unga tycker doping är okej". Det underlättar inte direkt Ren Idrotts arbete om de inte ens kan hålla reda på grundläggande begrepp. Det hjälper dem inte heller i sak att jämställa kosttillskott och doping. Jag antar att de ser kosttillskott som en inkörsport, men om de bidrar till något är det att ta bort den negativa laddningen kring doping.

Deras andra huvudpoäng är den otroligt uttjatade idén om att det är medias fel att unga pojkar dopar sig pga "föreställningen om att muskler gör killar mer populära". De menar vidare att denna föreställning kommer via media som har ett ansvar att börja sätta även om otränade killar i en gynnsam dager. Men ideal och föreställningar föds inte i media. De föds i umgänget med jämnåriga, från händelser i deras egna liv. Media kan inte sätta reglerna i ungdomars liv hur läskigt det än må låta. Vältränade killar får de facto mer sex, därför bygger de. Det är däremot helt oviktigt om Ren Idrott och media ojar sig eller inte.

Otrohet bästa sättet att få barn?

2009-06-30T14:36:00.006+02:00

Sedan tidigare är det känt att kvinnor lättare får barn med män de är otrogna med än sin stadiga partner. Nu undrar jag om inte även de omvända är sant.

Idag stod det i DN och Expressen att män som har sex ofta ökar kvaliteten på sina spermier. Forskarna bakom studien drog slutsatsen att ett par som försöker få barn bör ha sex dagligen. Det senare är troligen inte sant.

Andra studier visar nämligen att mannen anpassar mängden spermier efter hur länge sedan det var han hade sex med sin partner. Den optimala strategin för män är kanske alltså att ha sex ofta, men bara sällan med den kvinna han försöker få gravid. Män bör kanske också ha någon vid sidan av?

Edit: Att cykla verkar inte lika effektivt.

Nu pinkar feministerna i motvind

2009-06-25T14:15:00.004+02:00

Så länge jag levat, men framförallt sedan början av nittiotalet, har det blåst ihållande feministvindar i Sverige. Feministerna har stått på sin kulle och spottat och fräst. Det har inte spelat någon roll vad de vräkt ur sig, det har alltid träffat någon annan i ansiktet. Vindarna har varit så pålitliga att de blivit del av feministernas antaganden om världen. Istället för att söka sanningen har man överträffat varandra i konsten att vara feminist. Det är nämligen inte sanningshalten som gett genklang, det är ord som genusteori och kvinnoförtryck. Kvinnorna inom feministmaffian måste ha känt att allt var möjligt, att kvinnor trots allt kunde pinka stående. Ju mer de gav utlopp för sin frustration desto mer beröm och statliga bidragspengar fick de för besväret. Nu belamrar de samhällskroppen som svarta parasiter och försätter hela organismen i ett tillstånd av dilerium.

För politiker har det under en längre tid setts som självklart att kalla sig feminist. Åtminstone fram till nu när feministvindarna tappat kraft och vänner av sanning vågar titta fram bakom de nedsölade vindskydden. Det lättaste sättet (kanske bortsett från miljöengagemang) att vinna politiska poänger har varit genom s k jämställdhetsarbete där genusteori upphöjts till sanning och pengar öronmärkts.

Detta har fortsatt trots att rörelsen bland folk, i den mån jag kan känna av den bakom nätets vindskydd, de senaste fem åren har varit i motsatt riktning. Jag skulle tro att en majoritet av den svenska befolkningen tar avstånd från statsfeminismen och påståenden om att könet är en social konstruktion. Jag skulle definitivt påstå att en majoritet av forskarna anser att det finns biologiska könsskillnader som även påverkar beteenden och livsval. Åtminstone om man letar bland dem som inte tillsats av öronmärkta pengar.

Därför ska det bli mycket intressant att se vad som händer nu när de första vindarna byter riktning och loskorna kommer farande tillbaka. Hur ska statsfeminsterna kunna försvara sina anklagelser när det ställs vetenskapliga krav?

Det jag syftar på är de första mer officiella tecknen på att kritik mot statsfeminismen i bloggosfären. Argumentationen och opinionen har länge cirklat runt på diskussionsforum och småbloggar och även i liten skala i dagstidningar sedan något år tillbaka (jag tänker på debattartiklar kring hur pojkar missgynnas i skolan och hur lätt män som anklagas för våldtäkt fälls). Sedan några dagar tillbaka blossar debatten för fullt på Newsmill. Den kommer sprida sig till gammelmedia och även politiker utan tentakler i nya medier kommer våga ta avstånd från statsfeminismen. Feministerna kommer på allvar behöva försvara påståendena om att könet är en social konstruktion. Eftersom ingen forskning stödjer detta (se exempelvis Steven Pinkers bok "Ett oskrivet blad") ska bli ett nöje att beskåda.

Det kommer ta tid att rensa upp i systemet, men nu när diagnosen är ställd kommer de feministiska bidragsparasiterna sakta förtvina. Jag skrev i Järvlöpan för drygt ett år sedan att inom tjugo år skulle vi skratta åt den tid vi nu lever i och att ingen skulle vilja kalla sig feminist då. Det var någorlunda djärvt då. Nu har vädret plötsligt klarnat och prognosen lyder fem till tio år.

Träna istället

2009-06-25T12:23:00.006+02:00

I Aftonbladet går man ut med farorna kring att inte ha minst fyra veckors sammanhängande semester. Professor Gunilla Burell menar att det krävs en lång sammanhängande vila för att återställa normala kroppsfunktioner och hormoncykler. Det är förvisso sant att många människor har rubbade cykler till följd av konstant stress, men botemedlet heter inte vila.

Som jag skrev om i Järvlöpan är det betydligt effektivare att träna bort stress än att vila bort den. En människa som vilar fyra veckor är ändå stressad tre veckor efter att denne återvänt till jobbet. Men varje gång man tränar återförs balansen mellan stress och uppbyggnad. Stresshormonerna reduceras och hormoner som förbättrar djupsömnen utsöndras. Man har bland annat sett att det är bättre för långtidsinlärningen att träna än att plugga en extra timme.

Edit:

Så nu, ett par dagar senare, kom en rapport om att barn som misshandlas löper en betydligt större risk att få cancer som vuxna. Troligtvis beror det på den starka kopplingen mellan långvarig stress och nedsatt immunförsvar. Stress är inte tänkt som en långsiktig lösning utan något organismen tar till för att överleva för stunden. Det är därför den är skadlig även i små doser om den sker oavbrutet över längre tid. Jag anser det troligt att människan innan bondesamhället, och framförallt innan kommunikationssamhället, utsattes för mer stress totalt sett men att de hade färre stressymptom ändå. Detta pga hårt fysiskt arbete som bröt upp stresscykler. Därför vore det intressant att se vad som händer med de misshandlade barn som skaffat sig träningsvanor. Nu stod det att forskarna korrigerat för hälsovanor men inte mer än så. Får försöka leta fram orginalartikeln.

Det är inte fördomarna som påverkar resultatet

2009-06-24T13:17:00.010+02:00

Det är resultatet som påverkar fördomarna.

En internationell studie visar att vi undermedvetet tenderar att koppla ihop naturvetenskap med män och humaniora med kvinnor. Om detta skriver Aftonbladet en artikel som är under all kritik. Om vi bortser från det uppenbara att artikeln endast fokuserar på att flickor förfördelas i naturvetenskap och inte nämner ett ord om att pojkar då logiskt sett förfördelas i humaniora (läs mer här), så innehåller artikeln en rad andra tankevurpor som kanske inte är lika avsiktlig propaganda. De härstammar alla från en och samma felaktiga slutsats.

Studien visar nämligen också att pojkars och flickors provresultat i humaniora och naturvetenskap korrelerar med "fördomarna". Pojkarna presterar alltså bättre i naturvetenskap och flickor bättre i humaniora. Istället för att tolka det på det naturliga sättet att "fördomarna" växt ur att det verkligen finns en skillnad i pojkars och flickors förutsättningar menar de (forskarna och artikelförfattaren, jag skulle tro att det mest är artikelförfattarens vinkling) att fördomarna drivit provresultaten till flickors nackdel. Sådana logiska misstag kan man göra när man bara tittar på korrelationer och inte på orsakssamband. Slutsatserna kan fattas på flera olika sätt. Varför hävdar jag då att jag har rätt och de har fel?

Därför att, som jag brukar säga, erfarenheter alltid vinner över information. Hjärnan själv skapar korrelationer i våra minnen utefter vår omvärld, dvs våra erfarenheter. Det är därför vi knappt kommer ihåg något från nio års skolgång, eftersom utlärningen baseras på information snarare än erfarenheter. Om vi under vår uppväxt träffar på fler killar än tjejer som är bra på matte kommer vi också skapa associationer som efterliknar denna imbalans oavsett vad högre instanser försöker få oss att tro. Den viktigaste källan till våra associationer är umgänget med jämnåriga. Det är med dessa vi jämför oss och skaffar en uppfattning vad vi är bra och dåliga på. Studier visar att vuxnas påverkan är relativt marginell.

Det handlar inte om att vi bygger upp fördomar. Ett sådant ord kan man använda på felaktiga antaganden. Under vår uppväxt bygger vi snarare upp RIKTIGA antaganden som motsvarar den statistik som finns ackumulerad i våra erfarenheter. Dessa antaganden använder vi varje dag, de är de som tillåter oss att vara effektiva och fatta intelligenta beslut. Visst, enstaka individer som inte passar in i dessa normalt sett korrekta antaganden kan få en jobbigare resa i livet. Men det beror inte på fördomar.

"Vi behöver göra något åt verkligheten så att vi inte tänker så här, och även se över hur proven i skolan är konstruerade och fungerar.", säger forskaren bakom studien.

Nej, vi behöver inse att det finns medfödda skillnader och tillåta att de manifesteras i verkligheten. Det är synd när individer motarbetas för att deras förutsättningar ser annorlunda ut än de typiskt gör för könet. Det är lika synd när "det bättre" könet motarbetas i jämställdhetens namn. Bara att det senare sker så mycket oftare. Om det är ett kön som missgynnas i skolan så är det snarare det manliga (mer finns att läsa här, här, här och här)

Beställningsjobb från Sveriges Hotell & Restaurangföretagare

2009-06-23T13:17:00.002+02:00

Sveriges Hotell & Restaurangföretagare gjorde ett beställningsjobb och Aftonbladet svalde betet. SHR gjorde nämligen en undersökning för att se hur många par som bildades på krogen. Men de ställde inte frågan "Har du träffat din nuvarande partner på krogen?". Anledningen till att de inte gjorde det var att bara 2% hade svarat ja, vilket en tidigare undersökning visat. Det var troligtvis mot just denna undersökning de siktade in sig mot och frågade istället om de "någon gång i livet träffat en partner på krogen, en partner som de sedan bott ihop, förlovat, gift sig eller ingått partnerskap med". De ställde dessutom bara frågan till personer mellan 30 och 59 år. Att de inte tillfrågade personer under trettio beror antagligen på att dessa inte hunnit bo med så många partners än.

Detta sammantaget gjorde att de fick upp siffran från 2% till 30% och Aftonbladet kunde skriva en artikel med titeln: Kärleken finns – på krogen.

Jag måste verkligen sluta irritera mig på Aftonbladets artiklar. Denna var dessutom en månad gammal.

Förvirrat om visat intresse

2009-06-23T12:39:00.003+02:00

Aftonbladets kvinnosektion hade idag en väldigt kort och menlös artikel om hur man tyder signaler från det motsatta könet. Den innehöll inget nytt men var så kort att den ändå lyckades röra ihop begreppen. I allmänhetens tjänst (och för mitt eget välbefinnandes skull) tänkte jag därför reda ut dem igen.

Varning! Dessa signaler skickas ut och uppfattas vanligen undermedvetet, medveten inblandning kan i värsta fall ställa till det i kärleksdansen. Om man måste tänka på kroppsspråket försummar man troligen viktigare saker i interaktionen.

Man kan avgöra hur intresserad någon är, oavsett kön, genom att se hur mycket personen har engagerat sig fysiskt i interaktionen. Ju mer personen har vridit kroppen mot den andre och lutar sig in i samtalet, desto mer engagerad är denne. Det är också så att den som är attraherad tenderar att efterlikna den andre personens rörelser, tempo och ordval.

Förutom dessa könsneutrala signaler finns också mer könsspecifika. Det står i artikeln att "Män visar gärna att de är avslappnade genom att lossa på slipsen eller knäppa upp en extra knapp på skjortan". Det är förvisso sant men taget ur sitt sammanhang. Om en man visar att han är avslappnad betyder det inte samma sak som när en kvinna gör det. Det visar att han känner sig bekväm och åtrådd. Det är attraktivt men inte en signal för intresse.

När kvinnor däremot visar att de är avslappnade, exempelvis genom att "blotta känsliga kroppsdelar som handleder och hals", är det ett signal åt mannen att ta saker och ting vidare till nästa steg. Hon känner sig bekväm i hans sällskap och skulle inte protestera mot ytterligare närmanden. Kvinnans avslappning är grundläggande för hennes attraktion och därför en signal om intresse.

Jag måste verkligen sluta irritera mig på Aftonbladets artiklar.

Fylla på DNs redaktion!

2009-06-22T15:51:00.002+02:00

På något annat sätt kan jag inte tolka logiken i Håkan Boströms artikel.

Har för övrigt aldrig förstått kritiken mot att vi släppte tyskar genom Sverige, bara för att de efterhand visat sig vara de onda. Är vi neutrala så är vi. Det är i så fall viljan att inte ta ställning vi ska skämmas för.

Könsskillnaderna är medfödda

2009-06-20T20:13:00.003+02:00

Wendelas gullegris Daniel Pernikliski chockas när han ser en bok med titeln "Kokbok för tjejer" i bokhandeln. År 2009! "Den här boken gavs ut i år och det är så dumt så att man tappar andan." Det är tydligen ett enormt bakslag i hans uppfostringsförsök. Han tycks nämligen utgå från att alla samhällets människor ska delta i hans fåfänga försök att fostra bort könet. Detta trots att vetenskapliga studier i ämnet tvärt om visar att könet är medfött. Detta trots att de genetiska skillnaderna mellan en svensk pojke och en svensk flicka är större än den mellan en svensk och exempelvis en afrikansk pojke.

Han skriver: "Jag tror inte att hon har någon modifierad gen som gör att det är så, eller att hon nödvändigtvis kommer att bli lesbisk när hon blir stor. Jag tror att det är så enkelt som att det ligger två bilar i hennes leksakslåda och man intresserar sig för de saker som finns tillgängliga." Trots att studier visat att pojkar och flickor intresserar sig för olika saker i omgivningen redan de första veckorna efter födseln. Trots att homosexualitet visat sig ha genetiska orsaker. Man bör nog betona ordet "tror" i hans utsagor...

Han fortsätter: "Och en sak är säker, de flesta av de skillnader vi ser idag ligger inte i generna." Trots att ALLA psykologiska parametrar som testas får olika utfall för män och kvinnor. Trots att testosteron fysiologiskt och funktionellt bygger om hjärnan hos pojkar. Trots att de pre-natala nivåerna av testosteron exempelvis avgör sexuell läggning. Hans skriver så för att han spenderar för mycket tid med att leva upp till förväntningarna på Wendelas redaktion och för lite tid i verkligheten.

Fula bilar, varför finns de?

2009-06-20T19:10:00.002+02:00

Gick på stan och slogs av att nittiofem procent av alla bilar är tråkiga och standardiserade. Även de billigaste bilarna kostar nära nog hundratusen kronor, men ändå är de fula. Man kan annars tycka att en sådan dyr produkt skulle få lite vackrare förpackning. Men den stora majoriteten av bilar ser ut ungefär likadant oavsett tillverkare, en slags allmän svenssondesign som alla bilmärken tycks ha enats om att billiga bilar ska ha. Detta är märkligt då en vacker design rimligen inte borde vara märkbart dyrare att tillverka.

I mina naiva funderingar (som bortser från att det kanske är billigare att alltid utgå från en och samma design för själva tillverkningen av motorer osv) borde det bara handla om en engångskostnad att ta fram en snygg design. En kostnad som skulle slås ut på ett stort antal bilar och snart försvinna i tillverkningskostnaderna. Nej, det kan inte gärna vara kostnaden. Så vad är det då?

Vid en trottoarkant snubblade jag över ett möjligt svar. Bland annat på grund av den berättelse jag skriver på nu har jag funderat mycket på attraktion på sistone. Så gjorde jag också denna gång och slogs av tanken att de flesta människor, inte bara i Sverige utan världen över, verkligen vill ha småfula svenssonbilar. De skulle inte köpa en bil som designmässigt stack ut på ett eller annat sätt även om det kunde. Precis som många män inte klassificerar de vackraste kvinnorna som flickvänsmaterial. Vilket kanske är en mer chockerande insikt för mig än för andra. Jag har alltid utgått ifrån att alla strävar efter det vackraste eller personligaste.

Pinsam svensk rovdjurspolitik

2009-06-18T13:21:00.003+02:00

Man kan lätt få för sig att Sverige är ett föregångsland när det kommer till frågor som demokrati, tolerans och miljötänkande. Då blir det pinsamt när man betraktar svensk rovdjurspolitik. Våra höga hästar till trots är exempelvis Afrikanska länder bättre på att bevara sina rovdjur. Nu väntas regeringen fatta beslut att bland annat införa licensjakt på varg, trots massiv kritik (Aftonbladet och GP). Stammen får inte överskrida 210 individer! Detta att jämföra med Spanien och Portugal som har 2500 vargar eller baltländerna med sina ca 1000. Hur kommer det sig att Sverige är så mycket sämre än andra länder?

Det beror i första hand på Sveriges utbredda jägarstam om 300 000 individer. Dessa behövs för att årligen skjuta av 100 000 älgar som annars skulle göra stor skada för skogsnäringen. Men älgstammens storlek beror just på avsaknaden av rovdjur. Om man får tro jägarna behövs de alltså för att hålla reda på älgarna och numera också rovdjuren som börjar bli så många att de hotar deras jakt. Jag ser hellre att naturen sköter det jobbet. Jag ser hellre att vargar sållar ut svaga djur än att jägare tillslut får korn på sin tjugofyrataggare.

Ett annat skäl till Sveriges misslyckade rovdjursintegration är rennäringen, en problematik jag skrev om i Järvlöpan. Också här hänvisar näringsidkarna till en uråldrig tradition i harmoni med naturen (jägarna ser älgjakten som en tradition och rättighet) som egentligen är en nymodighet i direkt kollisionskurs med densamma. Rennäringen bär väldigt få spår av tradition och är idag en industri som lever på bidrag (på många sätt liknar den fiskeindustrin med sitt statssubventionerade förstörande av naturtillgångar). Frågor som dessa får mig att vilja rösta på Miljö Partiet trots att deras finansiella politik inte alls tilltalar mig. Om man inte vill göra det kan man alltid gå in på Rovdjursföreningen och ge dem sitt stöd.

Går det att avslöja en förförare?

2009-06-17T14:29:00.004+02:00

Expressen listar hur du som tjej ska veta om en kille anammar reglerna från boken "the Game":

1. Från det att ni får ögonkontakt tar det tre röda innan han står bredvid dig och säger något kul. Och han får dig att skratta.

Kommentar: att snabbt ta kontakt efter ögonkontakt tyder på självförtroende och är undantagslöst bra. Detta beteende mimickerar, och går inte att skilja från, sådant beteende alla tjejer uppskattar. Förmågan att få kvinnan att skratta och slappna av är något som de flesta attraktiva män, oavsett om de läst The Game eller ej, delar. Undantaget är "farliga män" som får kvinnor att slappna av genom att inte vara inställsamma.

2. Han är lite smådryg och nästan lite nedlåtande av och till under ert samtal och det gör dig en smula förvirrad. Varför vill den här mannen ägna sin tid åt dig? Han kommer ju med en del ganska trista kommentarer...

Kommentar: Dessa s k "Neg-hits" är onödiga och ett tydligt tecken på att någon precis läst förförelsebibeln, och det koncept killar oftast missuppfattar. Det räcker att stå fast vid sina åsikter och principer. Neg-hits är mer ett sätt att lära sig att det är ok att inte krypa för kvinnor. Motsatsen är att säga det kvinnor vill höra för att komma innanför deras trosor och det är betydligt värre.

3. Han ägnar mer tid åt din kompis som står bredvid än åt dig.

Kommentar: Hur skulle man kunna avslöja någon på det? Kanske är han mer intresserad av väninnan? Grundregeln är att ge gruppens deltagare uppmärksamhet i den mån de tillför energi och engagemang. Detta för att INTE framstå som om man har en agenda.

4. Han säger att han inte vill följa med dig hem.

Kommentar: detta är också felsäkert eftersom det mycket väl kan vara sant samtidigt som det skapar sexuell spänning. Killen tar ansvar för den sexuella dynamiken genom att säga något sådant.

5. Han vaknar upp vid din sida morgonen efter...

Kommentar: Lite sent då... men en tjej vill som regel kunna säga efteråt "att det bara hände".

Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta punkter som räknades upp som avslöjande tecken på att en kille läst The Game är genuint attraktiva och inte specifikt för dessa. Det förhindrar inte att jag identifierar killar som försöker följa The Game varje gång jag är på krogen. Men det är främst när de är i nybörjarfasen. Kvinnor är biologiskt programmerade att söka efter bakomliggande agendor hos män som uppvaktar dem. Så snart en sådan avslöjas förlorar hon all attraktion för mannen. Män som är naturligt attraktiva har till synes ingen agenda men hamnar ändå allt som oftast i säng med kvinnor. Det är det beteendet utövare av "game" försöker efterlikna. Till en början, innan beteendet blivit ett med personligheten, avslöjas de allt som oftast. Men en man som tillslut blir genuint attraktiv går inte att "avslöja". Nuförtiden finns det bättre böcker än "The Game" för att nå dit.

Framtidens bistånd...

2009-06-17T13:31:00.004+02:00

sker inte stat till stat, utan P2P. I debattartiklar i SVD och DN idag (och DN igår) pratas om problemet med det klassiska biståndet mellan stater. Svenska staten använder i princip skattemedel för att försörja och sanktionera diktaturer. I värsta fall diktaturer som inte skulle vara stabila utan detta bistånd.

Jag tror mycket på ett framtida bistånd som inte delas ut från staten, utan från dess medborgare till andra länders medborgare. Säg att varje medborgare fick en summa att fritt fördela. De pengar som inte aktivt fördelades skulle Det skulle

1) vara mer demokratiskt och även basera sig på bättre information utgående från varje medborgare.

2) vara mer tillfredställande för de svenska medborgarna genom att man utnyttjade hjärnans biologiska belöningssystem nu är det knappast så att man får psykiskt välbefinnande för sina skattepengar).

3) Undvika stora felplaceringar eftersom varje placering är liten och till enskilda individer.

4) vara tekniskt möjlig eftersom s k mikrolån idag sker P2P.

Så om du redan idag vill leva i framtiden, besök Kiva.org.

Kalla dig inte forskare...

2009-06-17T12:49:00.004+02:00

...om du inte är medveten om din egen hypotes. Tyvärr måste jag säga att detta tycks vanligt bland forskare inom humaniora, åtminstonde förekommer många fall i media. De utgår från vissa antaganden så till den milda grad att de tar dem för sanningar. Det är inte vetenskapligt, och deras uttalande i pressen river ner förtroendet för forskarkåren.

Exemplet jag länkar till är en fortsättning på den artikel jag skrev om i "Svenska kvinnor androgyna". Lars Jalmert, mansforskare, får sina fem minuter i rampljuset. Hanne Nabintu Herland fick, kanske oväntat för de som levt i en feministisk bubbla de senaste åren, ett klart bifall för sitt uttalande om att norska kvinnor avsexualiserat sig i jämställdhetens namn. Detta bifall vill Jalmert förklara med att "de män som vill leva mer jämställt känner sig inte hotade, de skriker inte, de uttrycker sig ofta inte i sådana här debatter".

För det uppvisar han inget vetenskapligt stöd. Han tror att han kan uttala sig i egenskap av auktoritet.

"Enligt Lars Jalmert önskar dock den stora majoriteten av männen ett samhälle med mer jämlika villkor. Och det stöds också av forskning som visar att jämställda par håller ihop i högre grad än icke-jämställda."

För det första råder inget orsakssamband mellan den påstådda forskningen om att jämställda par håller ihop mer och att män då automatiskt skulle eftersträva jämställdhet, dessutom visar den forskning han hänvisar till tvärtom att jämställdhet är dåligt för relationer.

Slutligen på en direkt fråga:

"Men kan det inte vara så att feminismen har gått för långt, att den slagit in en kil mellan könen?

– Klart den inte kan gå för långt. Feminism är ingen klädstil. Feminism handlar om rätttvisa och människors lika värde. Idag har inte kvinnan samma värde. Och det är det hon måste få för att vi alla ska få ett bättre liv, säger Lars Jalmert."

Han utgår alltså i sin forskning från att jämställdhet är målet, tydligen utan att själv vara medveten om det. Det som ifrågasätts är f ö inte kvinnors och mäns lika värde utan strävan mot ett könsneutralt beteende.

Ovetenskaplig våldtäktsdebatt

2009-06-16T15:54:00.003+02:00

Idag gjordes ett politiskt utspel i Aftonbladet om våldtäkter. Det tillhör kanske inte direkt ovanligheterna. Det enda som föll utanför ramen i artikeln var väl att den var skriven av en moderat. Annars fanns allt där: Den totala avsaknaden av analys kring våldtäkters natur, det mycket selektiva användandet av statistik och det betydligt rikare användandet av känsloargument. Författaren kan inte gärna hoppas uppnå annat än politiska poäng med ett sådant upplägg.

Frågan om våldtäktens ursprung och relativa vanlighet (om vi bortser från överfallsvåldtäkter) måste förstås från en biologisk synvinkel. Debattörer i ämnet tycks i regel ha en total avsaknad av kunskap om människors sexualitet från ett evolutionsperspektiv. Varför har vardagssex två älskare emellan så ofta inslag som gränsar mot våldtäkt? Varför fantiserar kvinnor ännu oftare om sex i hjälplöst tillstånd?

Eftersom det främst är politiker och samhällsvetare som handhar dessa frågor försöker man sig på kulturella förklaringar och lösningar: Man måste upplysa både män och offer om värdet av respekt, att nej alltid är ett nej. En sådan kampanj är dömd att misslyckas, för ute i den verkliga världen är ett nej inte alltid ett nej. När det råder konflikt mellan erfarenheter och statlig information vinner alltid erfarenheterna.

Man kan inte behandla något som uppenbarligen i grunden är biologiskt, människans sexualitet, med kulturella förklaringsmodeller. Då kommer man aldrig framåt. Alla män skulle, om de hade valet, få utlopp för sin sexualitet på ett för kvinnor tillfredställande sätt. Det skulle betyda mer och bättre sex för dem, men också betydligt mer uppskattning från det motsatta könet. Varken man eller kvinna är tillfredställd i ett förhållande där tjatsex är mer regel än undantag. Inte heller är det ovanligt att även mannen ångrar sig dagen efter ett one-night-stand, medan risken att han ska kategorisera den smutsiga känslan som resultatet av en våldtäkt är minimal.

För att komma framåt med denna typ av våldtäkter hjälper det således inte med arbete för att höja respekten för kvinnors nej, en sådan kampanj harmonierar ändå inte med det grundläggande problemet. Istället bör man snarare sprida information om mäns och kvinnors biologiska sexualitet och grundkomponenterna i det som bygger attraktion mellan könen. Jag skulle gå så långt att jag påstår att det är samhällsvetares försök att avsexualisera könen i Sverige som utgör en av grundbultarna i problemet. Svenska kvinnor anser sig ofta själva vara föregångare i ett internationellt perspektiv, både när det kommer till självständighet och sexuell medvetenhet, men faktum är att svenska kvinnor är extremt osäkra på sin kvinnlighet och i större behov än kvinnor från många andra länder av bekräftelse av denna. De är alltså mindre självständiga på detta område. Om kulturell informationspropaganda har spelat någon roll i ett i grunden biologiskt problem så är det just detta.

Lägg därtill att den mediala och politiska rapporteringen av våldtäkter inte grundar sig på utförlig statistik. I dagens debattartikel hävdas exempelvis:

"Sverige hamnade nyligen på en tragisk toppnotering på listan över länder med flest våldtäkter i Europa. [...] Den höga siffran har i grunden till stor del att göra med en bra lagstiftning som rubricerar allt fler övergrepp för vad de verkligen är. Många brott som tidigare kategoriserades som sexuellt utnyttjande och sexuellt tvång rubriceras nu i stället som fullbordade våldtäkter. I Sverige har vi även kommit ganska långt vad gäller benägenheten att anmäla de brott offren utsätts för. Det förklarar en del av siffrorna, men det förklarar inte hela bilden. Vi har långt kvar innan vi kan vara stolta över vårt arbete med att bekämpa våldtäkter."

Det förklarar alltså inte hela bilden, men hur stor del? Här är vi helt i händerna på debattören som påstår att svenska definitionen av våldtäkt inte kan förklara varför Sverige ligger i topp när det gäller anmälda våldtäkter. På liknande sätt är man ofta i händerna på andra politiska viljor när de väljer att endast delvis stödja sig på statistik. Den viktiga informationen är inte den politiska viljan utan de faktiska förhållandena. Hur stor del av våldtäkterna är överfallsvåldtäkter, hur många följer på krogbesök, i hur många var kvinnan satt i hjälplöst tillstånd och hur många var inom förhållanden? Hur ser motsvarande kategorisering av våldtäktsmännen ut? Hur ofta rör det sig verkligwen om våldtäkt? När alla sådana förhållanden utretts måste de sedan tolkas utgående från sexualitetens biologiska natur. Från det kan man ställa den rätta diagnostiken och attackera problemet där det gör störst nytta.

En utbredd känsla bland svenskar är att våldtäkter i första hand är en affär mellan invandrade män och svenska kvinnor. Det finns även ett utbrett förakt mot medias försök att mörklägga detta "faktum". Man kan tydligt se medias mörkläggningsförsök, men i vilken grad fatumet existerar är svårt att säga. Fantasin har istället fritt spelrum. Detta medför dels att hela rapporteringen är en betydande grogrund för rasism, dels att insatser förblir missriktade. Om nu Sverige ligger så dåligt till i våldtäktsstatistiken, hur mycket kan tillskrivas att svenska kvinnor som lärt sig sedan barnsben att deras sexualitet i grunden är densamma som killars (och därför enligt mig tillbringar livet i en konflikt mellan information och erfarenhet med stor osäkerhet som följd) möter invandrade män vana med betydligt mer självsäkra kvinnor?

Nu påstår jag inte att detta är svaret på gåtan (Våldtäktsstatistiken är förhållandevis konstant mig veterligen, så det kan knappast vara en alltför stor del)
utan vill snarare använda det som ett exempel på varför problemet står och stampar på samma ställe, varför inget händer trots ny lagstiftning. Det måste till en betydligt mer kallblodig analys av tillgänglig data där ingenting (inte ens jämställdheten) är heligt.

Svenska kvinnor androgyna

2009-06-12T16:40:00.004+02:00

Man får nästan se det som ett allmänt utbrett antagande att ökad jämställdhet skulle gynna kvinnor. Av flera olika skäl tror jag inte att det är så i ett samhälle som det svenska.

Ett skäl, som aktualiserades idag (på ett, jag håller med, patetiskt sätt, men får trots det starkt stöd), är att sexuella förhållanden blir mer dynamiska och passionerade om de är polariserade. Nu har jag inte mycket gemensamt i övrigt med kvinnan bakom uttalandet utöver insikten att jämställda förhållanden är dåliga förhållanden. Hon visar förståelse för att norska män hellre väljer utländska kvinnor eftersom de är bättre tillgodoser mannens behov.

Nu skulle jag inte uttrycka det så. Snarare skulle jag säga att de har förståelse för sina egna behov. Det finns en idé om att mannnen bestämmer i polariserade förhållanden. Så är det inte. Det är inte manligt att bestämma över andra, däremot att bestämma över sig själv och följa sin egen väg. På motsvarande sätt är det typiskt kvinnligt att förverkliga sig själv genom andra och därför att bry sig om sitt utseende. Det är därför kvinnor är besatta av män med status. Om inte mannen beteer sig som han vore av högre social status än mannen kommer det kraftigt att reducera hennes attraktion för honom. Men om man betraktar dynamiken mellan de två objektivt så är det alltid kvinnan (i polariserade förhållanden) som väljer om hon ska följa eller inte.

De flesta, om inte alla kvinnor får ut mer känslomässigt av att leva med en oberoende man. En man som handlar snarare än frågar. Så länge han styr över sitt eget snarare än andras öden.

Lågt valdeltagande beror inte på krångel

2009-06-12T14:49:00.002+02:00

Just nu debatteras det låga valdeltagandet runt om i Europa flitigt (dåligt exempel). Man åberopar faktorer som dålig marknadsföring och krångligt röstningsförfarande nämns. Men det har inget med saken att göra. Istället belyser denna snedskjutning problemet i sig. Anledningen till att folk inte röstar är att det inte är relevant.

Det beror framförallt på det dåliga informationsupptaget i dagens demokrati, men också på den växande insikten att röstandet inte gör någon skillnad. Den senare faktorn beror på individens medvetenhet om sin litenhet i systemet men är också den kopplad till det dåliga informationsupptaget. Så vad menar jag då med det?

Med den tekniska utvecklingen blir informationsspridning och informationsupptag i allmänhet allt bättre, men det politiska systemet varit i princip oförändrat sedan artonhundratalet. Vi röstar fortfarande på partier var fjärde år. Men i takt med att medborgare blir alltmer informerade blir det allt svårare att hitta ett parti som representerar deras åsikter. Det blir också i fall efter fall tydligt att experter inom olika områden (vars kompetens en demokrati inte tillvaratar) skulle fatta betydligt vettigare beslut än politikerna. Det är detta (ökad tillgänglig information vs stagnerat informationsupptag) och inget annat som lett till senare års utbredda politikerförakt.

Samtidigt samlas partierna i mitten av den politiska arenan av strategiska skäl. De vill fånga upp så många väljare som möjligt. Men denna klustring gör det bara ännu svårare för väljarna att hitta ett parti och skapar samtidigt bland politikerna en falsk känsla av att ligga sanningen nära (eftersom de ligger nära varandra kan de rimligen inte ligga långt från sanningen). Det är därför polariserade partier som Miljö- och Piratpartiet når framgångar. Det senare partiet har även anammat en någorlunda modern form där de suger upp information och kompetens från sina medlemmar. Detta ger en hint om framtidens politiska system som måste bli radikalt annorlunda. Politikerna har fel när de utgår från att vård, skola och omsorg är de stora frågorna.

I helgen tänkte jag skriva en mer utförlig artikel om dessa problem samt gå in på tänkbara lösningar. Fram till dess är förslag naturligtvis välkomna så att jag inte begår samma misstag som dem jag kritiserar.

Idiotiskt om oändliga resurser

2009-06-10T16:34:00.005+02:00

Jag ska nu kommentera en artikel på Newsmill som egentligen är för dum för att kommenteras, men skribenten Henrik Unné verkar seriös så jag ger det ett försök. Kärnan i skribentens argumentation ser ut så här:

1) "Om naturresurserna verkligen vore ändliga, vad vore då vitsen med att minska vår användning av dem? Det skulle ju i så fall bara innebära att vi uppskjuter den dag då resurserna tar slut och civilisationen går under."

2) Resurserna är inte oändliga utan i sprincip oändliga pg a människans uppfinningsrikedom, som i sig är en oändlig resurs. Särskilt om vi uppfinner en billig och oändlig källa till energi. "Denna energikälla kommer antagligen att uppfinnas så snart som de ändliga energikällorna, som olja och uran, börjar ta slut, och därför blir dyrare."

3) Uppfinningar uppstår endast om vi släpper marknaden fri. "Slavar kan inte vara kreativa. Trälar kan inte vara djupa tänkare. Vetenskapsmännen och affärsmännen måste få vara fria för att de skall kunna fortsätta med att skapa grunderna för den mänskliga välfärden." Denna frihet är bara ett värde för människor och inte djur eftersom de förra har ett förnuft (från kommentarerna till artikeln).

Svar:

1) Man kan börja med att konstatera att Henrik inte har koll på att energi ständigt tillförs systemet i form av solljus, proportionell mot jordens projektionsyta. Energin är ändlig om man ser Energi/tidsenhet, men man kan ändå behålla en konsumtion över mycket lång tid utan att resursen sinar så länge den tillförs i samma takt. På samma sätt kan man se på fiskmängden i haven och mycket annan miljöretorik som skribenten vänder sig mot och i grunden inte tycks ha förstått.

2) Vi är inte i närheten av att uppfinna en oändlig och billig energikälla och kommer inte automatiskt komma närmare därför att incitamenten ökar (oljan tar slut). Det energiöverskott som nu finns borde även, p g a andra mekanismer, underlätta energiforskningen. Vilken av dessa effekter som är störst kan bara framtiden utvisa.

Människans uppfinningsrikedom må vara stor men den kan aldrig kringgå fysikaliska principer. Vi kan exempelvis öka effekten på maskiner genom tekniska framsteg, men bara mot teoretiska gränser som vi redan idag närmar oss på många håll (och så länge vi inte uppfunnit nya teoretiska gränser kan vi inte utgå från att vi gör det bara incitamenten finns). Vi kan exempelvis inte öka den odlingsbara landmassan (vi kan rent tekniskt, genom att bygga växthus på höjden, men också dessa är begränsade av det infallande solljuset).

3) Människor måste inte vara fria för att uppfinna, bara att en "fri marknad"* visat sig effektivast på att reglera resursallokering när tillväxt är målet. Unné utgår alltså från att frihet och tillväxt har värden i sig, men bara om de kommer dagens människor till del eftersom de besitter ett förnuft och därför får ut något av konsumtion och frihet. Detta vill jag besvara med en ny punkt:

4) Frihet leder inte till lycka i sig. Val mellan likartade alternativ leder också till stress (se Järvlöpan). Lycka har biologiska grunder (hjärnans belöningssystem) och dessa återfinns hos alla högre djur. Det är inte friheten i sig, utan möjligheten och förmågan att utföra sina biologiska kall som skänker glädje. Frihet kommer därför även djur till del och även om deras val kan tyckas torftiga är det omöjligt att påstå att de inte får ut lika mycket av sin handlingsfrihet. Deras handlings och tankemönster är mer begränsade, men inskränkningar i dessa kostar lika mycket lycka som inskränkningar i våra mer utbyggda viljor. Vårt förnuft har inget med saken att göra, förutom att det kan konstruera mer avancerade handlingsmönster (som kan komma både oss själva och medvarelser till del). Men det är inte hur avancerade dessa är som avgör hur lyckliga de gör oss, utan hur väl de mättar biologiska behov.

Sammanfattningsvis kan man säga att artikeln troligtvis bara var skriven för att provocera (eller skriven i total brist på förnuft), men att de framprovocerade kommentarerna var värda att beakta.

* Egentligen åsyftas inte en fri marknad utan en marknad där man likt i USA och övriga västvärlden tar lån på framtiden, men författaren tycks ha rört ihop dessa begrepp. I en fri marknad skulle vi antagligen ha negativ tillväxt lång tid framöver för att reglera vår histpriska överkonsumtion.

Mot mänskliga robotar

2009-06-09T15:41:00.004+02:00

Inom sciencefiction träffar man på robotar med varierande grad mänskliga drag. Vissa författare tror att även mycket intelligenta robotar kommer vara väldigt olika oss människor medan andra tror på stora likheter. Nästan alltid saknar dock de överintelligenta robotarna känslor inom fictionen; de har allt mänskligt utom just känslan av att vara mänsklig. Men är detta troligt eller ens möjligt?

DN skriver idag om en doktorsavhandling inom robotik som handlar om samarbetande robotar. Nu handlar det inte om överintelligenta och filosofiskt lagda tankemaskiner utan robotar i ett produktionsled, men det kan ändå leda mot ett svar eller åtminstone förtydliga min argumentation. Var och en av dessa robotar har alltså en unik uppgift i produktionen, så vad händer om en av dem går sönder?

Normalt måste människor ingripa och laga den trasiga roboten, men nu är tanken att robotarna själva ska lösa problemet. För även om de har unika uppgifter består de av delvis överlappande komponenter. Om exempelvis kameran på en robot går sönder kan han söka upp en annan robot i närheten och få information via dennes kamera. Det hela liknar biologiska system som har som utmärkande drag att de alltid är väldigt robusta och redundanta. Robotar däremot är vanligen allt annat än robusta och brukar oftast bara fungera i väldigt begränsade områden och uppgifter.

Därför sneglar folket inom AI och robotik alltmer åt neurovetenskap och andra mer biologiskt inspirerade fält. Hjärnan är mycket redundant och trots att det är mer regel än undantag att det är någon fysiologisk märklighet med en persons hjärna så märks intedetta utåt. Andra delar av hjärnan har övertagit de icke fungerande delarnas funktion.

Dagens robotar är så oflexibla att de inte fungerar i en komplex miljö, medan även mycket simpla biologiska hjärnor gör det de ska i naturen. När vi väl utvecklar självständigt agerande robotar kommer de åtminstone inledningsvis vara starkt inspirerade av naturen eftersom mer algoritmdrivna automater visat sig för inflexibla och vi redan har facit på hur naturen en gång producerade flexibelt tänkande. De första intelligenta robotarna kommer troligtvis att fungera ungefär som vi (trots att det säkerligen finns andra sätt att konstruera en hjärna på). Känslor har en grundläggande funktion i biologiska hjärnor och kommer med stor sannolikhet att finnas även hos de första tänkande robotarna. Den klassiska bilden av överintelligenta men känslokalla robotar är en myt.

Strategiska bröstfetischister

2009-06-08T22:36:00.003+02:00

Det manliga släktet kan grovt indelas i två ungefär lika stora delar. Den andra delen, den del jag inte tillhör, tänder oåterkalleligt på kvinnobröst. Med det menas att när de väl iakttagit ett par bröst som faller dem i smaken så spelar det inte längre någon roll vad kvinnan i övrigt visar upp för egenskaper. De kommer åtminstone förbli sexuellt attraherade. För mig har det alltid varit svårt att förstå eller förklara detta beteende, men så läste jag en artikel i DN idag och fick ett möjligt uppslag.

Artikeln behandlade forskningen kring hormonerna vasopressin (män) och oxytocins (kvinnor) påverkan på däggdjurshjärnor. Det är inget nytt men satte ändå igång tankebanorna i oväntade riktningar.

Oxytocin skapar det känslomässiga bandet mellan mor och avkomma hos alla däggdjur inklusive människor, och frigörs vid födsel och amning. Kvinnor belönas alltså kemiskt av närhet till sina barn på ett sätt som män inte gör.

Hos parbildande arter används Oxytocin även för att stärka banden mellan vuxna individer och frigörs hos kvinnan under sex. Motsvarande hormon hos män heter vasopressin och verkar parbildande hos monogama arter. Om man slår ut vasopressinreceptorerna i hjärnan hos dessa arter blir hannarna plötsligt könstypiskt promiskuösa. Vidare tycks upptaget hos män reglera hur lyckliga de är i monogama förhållanden.

Medan kvinnor i princip alltid strävar efter att bilda par (men naturligtvis inte med vem som helst) och alltid bildar starka band till sina barn, finns det hos män två alternativa strategier. Den ena är att para sig med en stor mängd kvinnor ett fåtal gånger, den andra är att bilda par med en kvinna och i övrigt försäkra sig om exklusiv tillgång till henne. Till stöd för detta kan nämnas att vasopressin ökar aggressionen mellan hannar, att oxytocin frigörs vid djupa vaginala orgasmer och att dessa är vanligare när kvinnan är otrogen, att det är troligare att kvinnan är otrogen nära ägglossningen, att hon då attraheras av mer testosteronstinna män och att mellan 10 och 25 procent av alla barn är oäktingar osv.

Kvinnan försöker alltså på ett biostrategiskt plan knyta till sig en familjeförsörjare och samtidigt få barn med en alfa-hanne. Fenomenet har kallats Sperm wars av Robin Baker (mer exakt syftar han på att 99% av männens spermier inte kan fertilisera ägg utan istället är på jakt efter andra mäns spermier).

Vad har då detta att göra med bröstfetischism? Eftersom oxytocin ursprungligen frigjordes vid amning är det inte otroligt att tänka sig att det är en strategi bland vissa män att överta denna nisch. Längst har detta gått i Frankrike, om jag förstått saken rätt, där det lär vara vanligt att kvinnor inte ammar under parollen att "brösten tillhör mannen". Kanske ett tips för de män som plötsligt insett att de konkurrerar med små bröstparasiter om den tidigare odelade uppmärksamheten?

Sälj dina distributionsaktier!

2009-06-08T12:37:00.004+02:00

Ty skivindustrin är bara den första att falla. Läste idag om Espresso Book Machine, en printer som förvandlar elektroniskt manus till färdig bok på fem minuter. Det gör att butiken där den är installerad kan ha en miljon titlar i lager utan transporter (förutom av papper då, som förhoppningsvis produceras mer lokalt) eller lagerhållning.

Men även detta är bara början. Forskning pågår just nu på tredimensionella printrar, som från en ritning sätter samman en stereo eller ett par jeans lokalt. Möjligheten att tweaka sina prylar och kläder i framtiden kommer därför vara betydande (och en betydande del av vår tid kommer i framtiden gå åt till det när allt annat blivit automatiserat). Men framförallt innebär det slutet på transporter av färdiga varor. Istället färdas ritningar med ljusets hastighet till minimala energikostnader. Detta kommer bl a underlätta kolonisationen av nya planeter vilket jag skriver om i min kommande bok Albino. Oklart hur eller om den kommer tryckas dock.

Jag är fårskallen som röstar på vargen

2009-06-07T19:39:00.004+02:00

...om Jan Guillou får bekriva händelseförloppet. Men vi är å andra sidan två vitt skilda författare så min berättelse skulle förhoppningsvis innehålla mer djup.

Det handlar alltså om författare och Piratpartiet. Enligt Jan är alla författare som röstar på Piratpartiet idioter; som om vi inte själva förstår att fildelning minskar möjligheterna att tjäna pengar på skrivande i nuvarande form.

Men alla som har tänkt i frågan inser att rätten till privatliv går före upphovsrätten. Teknik som på ett så extremt sätt underlättar distribution kommer naturligtvis att hugga bort en stor del av den näringskedja som göder sig på transport, lagerhållning och marknadsföring (även marknadsföring blir radikalt förändrad i en fildelarkultur, till det bättre). Men i ett mänskligt samhälle kommer det alltid finnas plats för bra berättelser och goda berättare kommer alltid tillskrivas ett värde. Dock kommer kanske inte berättelserna att spridas i bokform så lång tid framöver och berättarens värde kanske inte mätas i pengar. Men detta är bara en av de första branscherna att drabbas (även om man kan fråga sig om den är så hårt drabbad egentligen). I takt med att maskiner tar över människors arbete framstår ren kapitalism som ett allt sämre alternativ för produktion (mer om det en annan gång), även om det idag är det bästa.

Nej, det Jan uppenbarligen inte förstår är att man kan stå för något som inte gynnar en som individ men som harmonierar med ens övertygelse. Det är läskigt vad lite ålderdom och synapsstelhet kan göra med sinnet. För inte så länge sedan bildade han ju Piratförlaget som då stod för en ny affärsmodell. Då verkar Linda Skugge, som lite mer nyligen startade förlag efter nytt recept, klarare i huvudet. (Och här en som fortfarande undrar vad som hände med hans livsplan)

Slutligen misstänker jag att min förläggare också röstade på Piraterna, undrar hur Jan beskriver det?

Goda kvinnliga kärleksråd för en gångs skull

2009-06-04T17:07:00.001+02:00

Mitt första inlägg. Språket känns stapplande och stelt så jag tänkte rivstarta med något som berör; kvinnors och mäns sexualitet.

Jag är av naturen misstänksam mot sex och kärleksråd från kvinnliga kärlekscoacher då dessa sällan har en mekanistisk förståelse för attraktion och känslor. Då har seduction-industrin vanligtvis betydligt skarpare råd att ge. Men eftersom Aftonbladet uppmärksammat en av sina bloggar med en artikel snubblade jag över något som harmonierar med mina egna åsikter, även om jag tror att Aftonbladets reporter hade missuppfattat den ursprungliga bloggartikelns syfte.

Rådet från Carolin Dahlman var riktat till singelkvinnor; undvik sex under hela juni (olyckligt vald månad kan man tycka). Syftet, som jag ser det, är för dessa kvinnor att skaffa sig erfarenheter av samspel med män där deras sexualitet har ett högre värde än männens.

Aftonbladets reporter undrar oroligt om detta inte cementerar könsroller, men det är just det som är grejen påstår jag, att komma närmare sitt köns roll. Kvinnors sexualitet är av naturen starkare kopplad till deras känsloliv, det är inte en kulturell konstruktion utan en biologisk mekanism. Feminismens uppmaning till unga kvinnor att se frigjord sex som en källa till njutning har inte hjälpt dem. Snarare har det skapat en sex-in-the-city-generation med känslomässiga problem: Tjejer som lever lika frigjort som killar och inte förstår varför de är olyckliga.

Inom seduction-industrin är ett vanligt råd att så snabbt som möjligt ligga med den utvalda tjejen. Efter denna punkt, som i mångt och mycket betraktas som en vändpunkt, behöver mannen bara bete sig avspänt och vänligt för att kvinnan ska falla för honom. Sex, åtminstone om det är bra, frisläpper oxytocin hos kvinnor vilket känslomässigt binder dem till källan. Därmed uppstår snart en obalans i förhållandet och mannen kan få så mycket sex han vill utan vidare eftergifter. Men sådant man får utan eftergift tillskrivs inte något känslomässigt värde, hur bra det än är i praktiken. Kvinnans främsta vapen i parningsdansen, hennes sexualitet, vänds emot henne om hon följer feminismens råd. När hon så småningom ställer krav på att få bli mer än knullkompis blir hon dumpad. Det är inte mannens fel.

Om ett långsiktigt förhållande ska kunna gro (givet att mannen vet sitt värde, vissa är glada bara de får sex) bör kvinnan tillskriva sin sexuella attraktion ett stort värde. Jag gissar att Dahlman hoppas att en månads celibat ska ge unga kvinnor positiv erfarenhet av hur det är att värdesätta sin sexualitet så att de fortsättningsvis gör det automatiskt när de umgås med män. Aftonbladets Terri Eriksson fattade så klart ingenting av det. Tjejer tar för sig för att de vill, att försöka förändra sig själv är att spela ett spel osv. Den vanliga argumentationen hos någon som inte inser att män och kvinnor skiljer sig biologiskt.

En tillfrågad sexualterepeut, å andra sidan, menar att en månads avhållsamhet ökar spänningen. Det är förvisso sant att laddningen ökar, men är det vad man är ute efter finns det betydligt effektivare sätt än att helt sonika inte ha sex. I ett förhållande är sex den mest ändamålsenliga spänningslösaren, det handlar snarare om att lära sig bygga upp sexuell laddning på nytt och inte låta den sippra ut genom ostängda toalettdörrar och jämställdhetsgräl.

Sammanfattningsvis rekommenderar jag alltså den ursprungliga bloggartikeln framför Aftonbladets tolkningar.